Facket direkt facketdirekt.nu

Regional inkomstojämlikhet i Sverige

Rapport Under de senaste 35 åren har den ekonomiska ojämlikheten mellan individer och hushåll ökat kontinuerligt i Sverige. Utvecklingen mot ökade ekonomiska klyftor är inte unik för Sverige, i nästan alla OECD länder har utvecklingen gått i samma riktning under de senaste decennierna. Sverige utmärker sig dock genom att takten, med vilken inkomstklyftorna ökat, har varit ovanligt hög.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Regionala skillnader

LO har tittat på regionala inkomstskillnader för att bland annat få en bättre bild av hur inkomstskillnaderna skiljer sig åt mellan Sveriges kommuner och län. Ojämlika villkor mellan människor riskerar exempelvis att leda till lägre tillväxt och sociala motsättningar. Något som ytterligare kan förstärkas med stora regionala skillnader.

LO har använt ett etablerat ekonomiskt mått som kallas för Gini-koefficienten för att jämföra inkomstskillnaderna. Stockholms län har landets största inkomstskillnader, 0,35. Norrbotten har de minsta och där är måttet 0,25. Gini-koefficienten för Sveriges hela befolkning är 0,30.

I rapporten har LO även tittat på hur den relativa fattigdomen ser ut i Sverige samt hur utvecklingen sett ut under de senaste två decennierna.

Attityder till ojämlikhet

Hur de ekonomiska tillgångarna i ett samhälle fördelas är för många människor en fråga om rättvisa. Vad folk anser är en moraliskt försvarbar nivå av ojämlikhet varierar dock såklart mellan olika individer och grupper. Det finns indikationer på att människor generellt vänder sig mot ekonomisk ojämlikhet.

International Social Survey Programme har vid flera tillfällen undersökt attityder till ojämlikhet i olika länder. Senaste undersökningen genomfördes 2009 och en övervägande majoritet av befolkningen i alla de 40 studerade länder (vilket inkluderade Sverige) tyckte att inkomstskillnaderna var för stora i deras land.

Effekterna av ojämlikhet

Många forskare har också undersökt effekterna av ojämlikhet. Forskning inom till exempel statsvetenskap, sociologi, medicin och ekonomi har visat på negativa effekter på sammanhållning, ekonomisk tillväxt, demokrati, hälsa och kriminalitet.

Rapporten Regional inkomstojämlikhet i Sverige (pdf)

Läs även rapporten Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige (pdf)