LO fakta - alla fakta

Lagar och avtal om arbetstider är alltid en kompromiss mellan produktionens krav på arbetskraft i rätt mängd vid rätt tidpunkt samt människors behov av vila, fritid och inflytande över arbetstidens längd och förläggning. Kompromissen måste ständigt omprövas. Arbetstidsreglerna måste från tid till annan göras om.

Sverige har ett av världens högsta deltagande i arbetslivet bland personer över 55 år. Krisen under 1990-talet har inte ändrat på detta. En viktig faktor bakom den unika svenska utvecklingen är den starka svenska arbetsrätten. Arbetsgivaren kan inte göra sig av med äldre personal lika lätt som i många andra länder. Det internationella mönstret är att äldre som blir arbetslösa har svårt att få jobb igen, och löper stor risk att tvingas bort från arbetsmarknaden.

En moderatledd regering skulle för de anställda innebära stora försämringar av de arbetsrättsliga reglerna. Det visar denna genomgång av de förslag som de fyra partierna lagt i riksdagen de senaste två åren. Framförallt moderaterna men även kristdemokraterna har krävt långtgående försämringar för de anställda, förslag som i vissa delar stöds även av folkpartiet och centern.

Denna rapport av Jan Edling är den första i en serie kallad ”Mänsklig tillväxt” som kommer att utges inom ramen för LOs närings- och regionalpolitiska projekt. Skrifterna kommer att vara av olika slag; underlagsrapporter, debattinlägg och policyförslag. Just den här skriften är närmast att beteckna som en underlagsrapport.

Det saknas kunskaper bland myndigheterna för att hantera en ökad internationalisering av arbetskraften. De kraftiga besparingar som myndigheterna har ålagts de senaste tio åren har medfört att de inte kan möta de nya krav som en internationaliserad arbetsmarknad ställer. Det menar LO som under det senaste halvåret har undersökt hur väl förberedda de fyra myndigheterna – Arbetsmiljöverket, AMS, Migrationsverket och Skatteverket – är på en ökad internationalisering av arbetsmarkanden. Resultatet presenterar LO onsdagen den 21 april 2004 i en ny rapport om hur de svenska myndigheterna förberett sig för en ökad rörlighet av arbetskraften i samband med SIDA:s Baltikumvecka.

Sammanfattning och slutsatser Rapport 5 är den avslutande delen. I denna rapport knyts de olika delarna ihop och utifrån denna genomgång dras de viktigaste slutsatserna.

Facket i Stockholm I den här rapporten ges, utifrån det omfattande material som finns i undersökningen, en fördjupad bild av hur LO-medlemmarna i Stockholm ser på facket, deras inställning i olika fackliga frågor samt i vissa avseenden även villkoren i arbetet. Man ser också om det finns strukturella skillnader mellan Stockholm och andra delar av landet, som är viktiga att ha som bakgrund när man bedömer och tolkar de resultat som undersökningen ger. Syftet med rapporten är att ge ett bra underlag för diskussion av den fackliga verksamheten i Stockholm - hur förutsättningarna ser ut och hur dessa har förändrats.

Kortversionen om Sammanfattning och slutsatser Rapport 5 är den avslutande delen. I denna rapport knyts de olika delarna ihop och utifrån denna genomgång dras de viktigaste slutsatserna.

Kortversionen av Facklig aktivitet och fackligt arbete Rapport 4 handlar om facklig aktivitet och fackligt arbete. Hur stor del av medlemmarna har fackliga förtroendeuppdrag och på vilket sätt är de fördelade? Vilka möjligheter finns att bredda basen för rekrytering av fackligt förtroendevalda? I vilken utsträckning deltar medlemmar i och är aktiva på fackliga möten? Vilka kontakter har medlemmarna med sina fackliga företrädare? Hur stort är det fackliga intresset? Hur mycket läser man i sin fackliga tidning? Vilken är synen på det facklig-politiska samarbetet? Hur upplever olika grupper av löntagare den yrkesmässiga och klassmässiga tillhörigheten?

Friheter och förmåner i arbetet Rapport 3 handlar om friheter och förmåner i arbetet. I den belyses bland annat följande frågor: Vilka friheter vad gäller arbetstid och ledighet har olika gruper av anställda? I vilken utsträckning kan de styra sin arbetssituation? Vilka möjligheter finns att bli kontaktad på jobbet? Vilken omfattning har personalutbildningen och hur är den fördelad?

Kortversionen av Friheter och förmåner i arbetet Rapport 3 handlar om friheter och förmåner i arbetet. I den belyses bland annat följande frågor: Vilka friheter vad gäller arbetstid och ledighet har olika gruper av anställda? I vilken utsträckning kan de styra sin arbetssituation? Vilka möjligheter finns att bli kontaktad på jobbet? Vilken omfattning har personalutbildningen och hur är den fördelad?

Facklig aktivitet och fackligt arbete Rapport 4 handlar om facklig aktivitet och fackligt arbete. Hur stor del av medlemmarna har fackliga förtroendeuppdrag och på vilket sätt är de fördelade? Vilka möjligheter finns att bredda basen för rekrytering av fackligt förtroendevalda? I vilken utsträckning deltar medlemmar i och är aktiva på fackliga möten? Vilka kontakter har medlemmarna med sina fackliga företrädare? Hur stort är det fackliga intresset? Hur mycket läser man i sin fackliga tidning? Vilken är synen på det facklig-politiska samarbetet? Hur upplever olika grupper av löntagare den yrkesmässiga och klassmässiga tillhörigheten?

Synen på lönesättning och löneskillnader Rapport 2 handlar om synen på lönesättning och rimliga löneskillnader. Vad anses vara rimlig lön för olika yrken? Hur ser de anställda på förhållandet mellan kvinnors och mäns löner? Hur ser man på löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper i samhället i stort? En andra del i denna rapport gäller synen på lönesättning - vilka faktorer bör enligt de anställdas uppfattning påverka lönens storlek.

Kortversionen om Synen på lönesättning och löneskillnader Rapport 2 handlar om synen på lönesättning och rimliga löneskillnader. Vad anses vara rimlig lön för olika yrken? Hur ser de anställda på förhållandet mellan kvinnors och mäns löner? Hur ser man på löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper i samhället i stort? En andra del i denna rapport gäller synen på lönesättning - vilka faktorer bör enligt de anställdas uppfattning påverka lönens storlek.

Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 1 behandlar fackets roll i vid bemärkelse. Vilka anser medlemmarna vara de viktigaste fackliga områdena? Hur ser de anställda på fackets inflytande på arbetsplatserna? Vad tycker medlemmarna att det fackliga medlemskapet ger? Varför står en del utanför facket och i vilken utsträckning skulle de ej fackligt anslutna kunna tänka sig att gå med i facket? I rapporten ingår också ett avsnitt om den fackliga organisationsgraden, som är ett viktigt mått på värdet av det fackliga medlemskapet.

Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 1 behandlar fackets roll i vid bemärkelse. Vilka anser medlemmarna vara de viktigaste fackliga områdena? Hur ser de anställda på fackets inflytande på arbetsplatserna? Vad tycker medlemmarna att det fackliga medlemskapet ger? Varför står en del utanför facket och i vilken utsträckning skulle de ej fackligt anslutna kunna tänka sig att gå med i facket? I rapporten ingår också ett avsnitt om den fackliga organisationsgraden, som är ett viktigt mått på värdet av det fackliga medlemskapet.

Kortversionen av Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 1 behandlar fackets roll i vid bemärkelse. Vilka anser medlemmarna vara de viktigaste fackliga områdena? Hur ser de anställda på fackets inflytande på arbetsplatserna? Vad tycker medlemmarna att det fackliga medlemskapet ger? Varför står en del utanför facket och i vilken utsträckning skulle de ej fackligt anslutna kunna tänka sig att gå med i facket? I rapporten ingår också ett avsnitt om den fackliga organisationsgraden, som är ett viktigt mått på värdet av det fackliga medlemskapet.

Maktgruppen "näringslivet" – den ekonomiska eliten, – har år 2000 dramatiskt ökat sina inkomster i förhållande till industriarbetaren. En person i denna maktgrupp hade år 2000 en inkomst som motsvarade drygt 46 industriarbetarlöner. Det innebär att inkomstklyftan mellan näringslivets elit och industriarbetaren ökat med nära 78 procent sedan 1950.

Det finns inget självklart sätt att avgränsa makteliten. Vi har gjort ett urval bland de positioner som ger avgörande makt att styra eller på annat sätt påverka den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen i Sverige, sammanlagt 200 elitpositioner.