Facket direkt facketdirekt.nu

”Ny skattereform behövs med brett stöd i riksdagen”

Ekonomi LO-rapport i dag. Sverige behöver en bred översyn av skattesystemet. Målsättningen bör vara att den under nästa mandatperiod leder till en skattereform med brett parlamentariskt stöd. En viktig del i arbetet är att bättre utnyttja den stabila skattebas som fastigheter utgör. En arvsskatt är också eftersträvansvärd ur ett rättviseperspektiv. Dessutom finns stort behov av att införa europeiska avgifter och skatter som stärker bankernas incitament att ha hög kapitaltäckning, skriver Ola Pettersson och Torbjörn Hållö.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad på DN- debatt 25 januari 2012

LO-rapport i dag. Sverige behöver en bred översyn av skattesystemet. Målsättningen bör vara att den under nästa mandatperiod leder till en skattereform med brett parlamentariskt stöd. En viktig del i arbetet är att bättre utnyttja den stabila skattebas som fastigheter utgör. En arvsskatt är också eftersträvansvärd ur ett rättviseperspektiv. Dessutom finns stort behov av att införa europeiska avgifter och skatter som stärker bankernas incitament att ha hög kapitaltäckning, skriver Ola Pettersson och Torbjörn Hållö.

I dag presenterar LO-ekonomerna en skatterapport. Vårt huvudbudskap är att Sverige behöver en bred parlamentarisk skatteöversyn. Ett brett utredningsarbete av hela skattesystemet behöver genomföras. Målsättningen bör vara att översynen under nästa mandatperiod leder fram till en stor skattereform med ett brett parlamentariskt stöd. LO-ekonomerna anser att en skatteöversyn bland annat bör se över hur skattesystemet kan få en bättre fördelningsprofil och hur underbeskattningen av finanssektorn kan hanteras. Översynen bör också utforma möjliga strategier för att möta den internationella skattekonkurrensen.

LO-ekonomerna tycker att det är viktigt att olika samhällsaktörer tydliggör sina ståndpunkter om hur skattesystemet bör utvecklas. På så sätt kan åsikter och kunskaper brytas i det offentliga samtalet. En informerad samhällsdebatt om skatter ökar möjligheterna att finna breda och hållbara lösningar på skatteområdet.

För drygt 20 år sedan genomfördes en omfattande skattereform i Sverige. Reformen hade ett brett parlamentariskt stöd. Reformen byggde på principerna om likformighet och neutralitet. Skattesatserna för kapital och arbetsinkomster sänktes kraftigt samtidigt som skattebaserna breddades.

Under de år som har gått sedan den förra skattereformen har ett stort antal avsteg gjorts från de principer skattereformen vilade på. Ett sådant exempel är att mervärdesskatten inte längre är enhetlig. Ett annat exempel är att fastigheter i dag beskattas mildare än många andra typer av tillgångar. Även regeringens skattereduktion för arbetsinkomster, det så kallade jobbskatteavdraget, strider med de principer skattereformen vilade på.

LO-ekonomerna menar att det saknas anledning att gå ifrån den grundläggande struktur som etablerades i och med skattereformen. Tvärtom har den gamla skattereformens inriktning mot likformighet god förankring i ekonomisk forskning.

1990–91 års skattereform föregicks av ett omfattande utredningsarbete och ett brett politiskt förankringsarbete. Detta gjorde att man fick ett brett stöd för skattereformen när den genomfördes. Vi menar att arbetet med en ny skattereform även denna gång måste få ta tid och präglas av gedigna utredningar och ett brett parlamentariskt arbete.

Den mest realistiska vägen framåt vore sannolikt att regering och riksdag initierar ett utrednings- och förankringsarbete som får pågå fram till början av nästa riksdagsmandatperiod.

En översyn av det svenska skattesystemet bör utformas på ett sätt så att fler aktörer blir beredda att ta ansvar för helheten. Arbetsmarknadens parter måste tidigt involveras.

En ny skattereform behöver ett brett partipolitiskt stöd. En reform som är välförankrad har ett stort värde då det skapar trygghet hos löntagare, kapitalägare och företagare om framtida spelregler och på så sätt underlättar ekonomiska beslut.

Det vore önskvärt att skattesystemet kan hantera förändringar i riksdagsmajoriteter. Skattekvoten kommer under överskådlig att vara den främsta politiska skiljelinjen. Det är därför viktigt att det går att göra förändringar i skatteuttaget utan att hela skattesystemet kullkastas.

Vi menar att principerna om likformighet och neutralitet som skattereformen 1990–91 vilade på fortfarande är centrala för ett bra skattesystem. Men det är viktigt att se att en ny översyn behöver möta dagens utmaningar och problem.

Låt oss peka på några centrala utmaningar för en bred skatteöversyn:

• Välfärden kommer att kosta allt mer, inte minst på grund av att andelen äldre ökar. Om staten inte använder de mest effektiva skattebaserna kommer beskattningen av andra och mindre effektiva skattebaser att behöva tas i anspråk. LO-ekonomerna menar att en viktig del i en skatteöversyn bör vara att bättre utnyttja exempelvis den stabila skattebas som fastigheter utgör.

• Ekonomisk omfördelning bör främst uppnås genom ett omfattande generöst välfärdssystem. Men på några områden behöver skattesystemet bli mer progressivt. En arvsskatt är eftersträvansvärd ur ett rättviseperspektiv och har få negativa incitament. I dag har två av tre EU-länder någon form av arvs- och gåvoskatt.

• Enhetligt grundavdrag är bättre än komplicerade skattereduktioner. Jobbskatteavdraget infördes för att bryta utanförskapet. Men någon effekt på utanförskapet är svår att identifiera. Antalet långtidsinskrivna på arbetsförmedlingen har fördubblats under de senaste åren. Även Moderaterna verkar nu betvivla skattereduktionens effektivitet. LO-ekonomerna menar att ett enhetligt grundavdrag skulle stärka skattesystemet överblickbarhet och öka rättvisan i beskattningen.

• Bolagsskatten är en skatt där det sker en kontinuerlig global press nedåt på skattenivåer. Vi vill se miniminivåer på bolagsskatten inom EU som kan bidra till att dämpa den osunda skattekonkurrensen. Även på andra skatteområden kan det vara nödvändigt med ett ökat inslag av miniminivåer, inte minst inom miljöområdet. Det är dock viktigt att intäkterna från olika skatter även fortsatt tillfaller respektive stat.

• Koldioxidsskatten har varit ett viktigt instrument för att säkerställa att de som påverkar miljön negativt bär en kostnad. Skatten är ett fortsatt viktigt verktyg för att ställa om Sverige. Koldioxidbeskattningen bör ha så få undantag som möjligt. Det är angeläget att även flygbränsle omfattas och beskattas hårdare än vad som i dag är fallet.

• Finanssektorn är underbeskattad. Vi menar att det finns ett stort behov av att införa europeiska avgifter och skatter som stärker bankernas incitament att ha en hög kapitaltäckning. Det kan exempelvis handla om att vidga det system Sverige har infört med stabilitetsavgifter till hela Europa. LO-ekonomerna anser också att finanssektorn bör betala moms. På grund av tekniska problem kan en momsbeläggning behöva ske som någon form av schablonskatt.

LO-ekonomerna vill med denna rapport bidra till en bred politisk diskussion om hur det framtida svenska skattesystemet bör se ut. En bred skatteöversyn behöver genomföras med sikte på att genomföra en skattereform. Sverige tjänar på ett välfungerande skattesystem som har ett brett politiskt stöd.

Ola Pettersson, LO:s chefsekonom
Torbjörn Hållö, LO-ekonom