Facket direkt facketdirekt.nu

Kongressen är över – nu går vi från ord till handling

Artikel publicerad i LO-tidningen den 8 augusti 2008 Det är nu två månader sedan vi avslutade LOs 26e kongress med temat ”Världens bästa jobb”. Det var en kongress där vi efter en öppen och konstruktiv debatt enades om riktlinjer för de k...


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Artikel publicerad i LO-tidningen den 8 augusti 2008

Det är nu två månader sedan vi avslutade LOs 26e kongress med temat ”Världens bästa jobb”. Det var en kongress där vi efter en öppen och konstruktiv debatt enades om riktlinjer för de kommande fyra åren.
Kongressen var ett uttryck för den fackliga kamp som vi ska bedriva på alla nivåer i organisationen, på varje arbetsplats.

Nu har vi en samlad strategi för hur vi ska få fler, bättre och tryggare jobb. Vi måste arbeta brett inom flera områden, men det är främst tre områden som avgör hur framgångsrika vi blir: Vi måste upprätthålla
en hög organisationsgrad, ha starka kollektivavtal med hög teckningsgrad och få en regering som sätter kampen för jämlikhet och generell välfärd främst.

Det är på oss det beror. Det är vi som ska rekrytera nya medlemmar och få tillbaka gamla. Vi måste bli bättre på att berätta om varför facket är bra. Vi måste bli bättre att berätta om vad vi gör. Vi måste bli
tydligare med svaret på frågan om lönerna skulle vara högre eller lägre om facket inte fanns. Vi måste bli tydligare med svaret på frågan om anställningsvillkoren skulle vara bättre eller sämre om facket inte
fanns.

Under LO kongressen lovade vi varandra att vara fler medlemmar nästa kongress. Därför måste vi nu bli bättre på att organisera medlemmar. Till kongressen 2012 ska vi helt enkelt vara fler och bättre.

Ett steg på vägen är att vi utvecklar vårt arbete med att nå och engagera ungdomar. Om organisationsgraden generellt sätt är oroande, så är den alarmerande när det gäller ungdomar. Endast 52 procent av
arbetare i åldern 16-24 år är med i facket.

Ungdomar har en mer utsatt situation på arbetsmarknaden och tvingas ofta att hoppa mellan visstidsanställningar i olika branscher. Därför måste facket delvis fungera annorlunda mot i dag. LO-kongressen
beslutade att förbunden ska se till att det går enkelt och snabbt att flytta över ett medlemskap från ett förbund till ett annat. Därtill ska LO utreda hur vi ska bli bättre på att nå dem med lös anknytning på
arbetsmarknaden, dem som ofta är oorganiserade.

Till nästa kongress har vi lovat varandra att teckna fler kollektivavtal och ännu bättre kollektivavtal. Det är nödvändigt eftersom kollektivavtalen är grunden för det fackliga arbetet. Med färre medlemmar
urholkas legitimiteten och möjligheten att se till att kollektivavtalen efterlevs.

LO-kongressen beslutade att förbunden ska utarbeta en samlad facklig strategi för att klara en hög kollektivavtalsteckning i samtliga branscher och att LO, på olika sätt, ska verka för den svenska
kollektivavtalsmodellen. En viktig förutsättning är att båda parter tar ansvar för att utveckla kollektivavtalen. Därför gav kongressen sitt stöd till förhandlingar om ett nytt huvudavtal, förhandlingar som
inleds i dagarna.

LO-kongressen gav också starkt stöd för samordnad avtalsrörelse. Utan en stark facklig samordning är det inte möjligt att nå reala löneökningar och eliminera osakliga löneskillnader. Utan samordnade
avtalsrörelser riskerar vi istället ökade löneskillnader.

För att den fackliga styrkan ska öka är det nödvändigt att hävda löntagarintresset nationellt såväl som internationellt. Våra krav är att starka centrala kollektivavtal ska gälla för alla som arbetar i
Sverige, vare sig det är ett svenskt företag eller ett företag som utstationerar arbetskraft i Sverige. Svenskt näringsliv ställer krav på försämrad konflikträtt. Det kommer vi aldrig att gå med på. Vi säger
nej till att grundläggande fackliga rättigheter, som strejk och förhandlingsrätt, reduceras till rundmärken för den fria rörligheten.

LO har alltid haft och har en ideologisk gemenskap med socialdemokraterna. Som fackförening ser vi nyttan av att ta kollektiv politisk ställning och att använda partipolitiken för att flytta fram våra
positioner. Också efter denna kongress står den facklig-politiska samverkan stark.

Nu styrs Sverige av en regering som följer en lärobok i nyliberal ekonomisk politik. Den ideologiska skiljelinjen mellan LO och regeringen handlar bland annat om synen på människan och tryggheten när livet
förändras. Förändringarna i a-kassan och sjukförsäkringen är ett exempel på en sådan knivskarp skiljelinje. Därför är dessa frågor viktiga i valet 2010.

LO-kongressen är över. Nu börjar arbetet med att göra verklighet av alla de beslut som fattades. På så sätt ska vi tillsammans växa och bli starkare, få fler och bättre kollektivavtal och en regering som
sätter kampen för minskade klyftor och starkare välfärd främst.

Medlemskapet är värt pengarna. För hur skulle det vara ställt med rättvisan i allmänhet och arbetslivet i synnerhet om facket inte fanns?

Nu måste vi – fackligt aktiva på alla nivåer – hjälpas åt. Vi ska ta vårt ansvar och dagligen höja våra röster för dem som slitit ut axlar och ryggar. Argumentera för en bättre arbetsmiljö och en bättre
arbetsorganisation. Vi ska ta tydlig ställning mot diskriminering, orättvisor och inskränkta arbetsgivare. Vi ska lägga oss i diskussionerna om arbetstider, bättre arbetsmiljö och se till att våra medlemmar
får mer makt och inflytande.

Det finns inget som hindrar att vi dessutom ser över våra arbetsformer och blir mer färgstarka så att vi syns och hörs ännu mer. Facket är och förblir en kamporganisation!

Wanja Lundby-Wedin, LOs ordförande
Ulla Lindqvist, LOs vice ordförande
Per Bardh, LOs avtalssekreterare