Facket direkt facketdirekt.nu

Nu krävs rejäla och modiga ekonomiska reformer

Det ser ljust ut för Sverige. Samtidigt står vi inför stora strukturella utmaningar som måste hanteras. Det duger inte med politiskt småduttande. Nu krävs rejäla och modiga reformer. Återinför fastighetsskatten och kasta ut vinstdrivande skolor, skriver LO-ekonomerna.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Dagens Nyheter 14 juli 2017

Svensk arbetsmarknad utvecklas starkt. Andelen sysselsatta (20–64 år) uppgår till 82 procent vilket är den högsta nivån sedan 1991. Samtidigt är de offentliga finanserna starka och väntas i år visa på ett överskott om 40 miljarder kronor. LO-ekonomernas bedömning är att högkonjunkturen fortsätter de närmaste åren med en årlig BNP-tillväxt om 2,5 till 3 procent. Det ser alltså ljust ut på kort sikt. Men Sverige står inför stora strukturella utmaningar som måste hanteras.

Den mest grundläggande utmaningen för svensk ekonomi är tudelningen på arbetsmarknaden. En betydande del av de arbetslösa saknar de färdigheter som krävs på svensk arbetsmarknad. Detta pekar mot fortsatt hög arbetslöshet trots växande efterfrågan på arbetskraft. LO-ekonomernas bedömning är att bristen på arbetskraft med rätt kompetens sannolikt bidrar till att sysselsättningsuppgången dämpas redan i höst. Matchningsproblemen är resultatet av flera år av högt flyktingmottagande i kombination med stora problem i den svenska skolan, inte minst i den yrkesinriktade gymnasie­skolan. En stor utmaning är att kortutbildade nyanlända i dag endast i mycket ringa utsträckning deltar i reguljär utbildning.

En annan betydande utmaning är bostadsmarknaden och den ökade privata skuldsättningen. Vid en ökning av bostadsräntorna är risken stor att den privata konsumtionen kommer pressas med långtgående negativa realekonomiska konsekvenser som följd. Det finns goda skäl att försöka stabilisera bostadspriserna. Men detta varken kan eller bör ske via penningpolitik. Riksbankens möjlighet att avvika mot den politik ECB bedriver är mycket begränsad och tidpunkten för räntehöjningar har efter årets avtalsrörelse med modesta löneutfall troligen skjutits ytterligare på framtiden. LO-ekonomerna anser också att det är fördelningspolitiskt oacceptabelt att stabilisera bostadspriserna enbart genom nya regler som inskränker hushållens möjligheter att låna.

Ökad inkomstojämlikhet är ett annat område som riskerar att leda till betydande välfärdsförluster.

Sverige är det land i OECD där inkomstskillnaderna ökat mest sedan 1980-talet. Både OECD och IMF har publicerat studier som visar att ökad ojämlikhet kan kopplas till lägre BNP-tillväxt. Enligt OECD skulle tillväxttakten i Sverige ha varit 20 procent högre, om det inte vore för de ökade inkomstskillnaderna under de senaste decennierna. Ökande inkomstskillnader i Sverige drivs i stor utsträckning av växande kapitalinkomster bland toppinkomsttagare. Problemet har förvärrats av politiska beslut så som avskaffad fastighetsskatt och arvsskatt. En annan viktig faktor är att inkomsterna halkat efter för de som inte arbetar. Detta är främst ett resultat av urholkade försäkringar vid arbetslöshet och sjukdom.

Slutligen vill LO-ekonomerna peka på välfärdens finansiering som en grundläggande utmaning. Vår bedömning är att en ökad andel unga och äldre, tillsammans med flera år av hög flyktinginvandring, innebär kraftigt växande kostnader för skola, vård och omsorg. Utan betydande och permanenta statsbidragshöjningar från staten kommer kommunsektorns behov att behöva lösas med en kombination av skattehöjningar och nedskärningar. Breda LO-grupper skulle därmed tvingas betala en allt högre marginalskatt samtidigt som urholkad kvalitet i välfärdens kärna riskerar att leda till en ökad privatfinansiering av välfärden hos köpstarka grupper. Även viktiga lokala investeringar i infrastruktur riskerar att skjutas på framtiden.

De utmaningar vi lyfter fram kan inte lösas med politiskt småduttande. Rejäla reformer krävs. LO-ekonomernas vill peka på tre reformer som är av särskild stor betydelse för att hantera de växande strukturella utmaningarna.

1Bryt kunskapsklyftorna.

Skolan har stora reformbehov. Tyvärr har regeringen inte vågat presentera förslag som bryter det skadliga marknadstänkandet. LO-ekonomerna anser att man som ett första steg bör slå fast att vinstdrivande skolor inte långsiktigt hör hemma i skolsystemet. Reformer krävs också som höjer kvaliteten på lärarutbildningen och lockar de mest begåvade studenterna till lärar­yrket. LO-ekonomerna ser ett stort behov av att bygga ut vuxen- och arbetsmarknads­utbildning för att minska risken för framväxten av ett låglöneproletariat dominerat av personer med invandrarbakgrund. Arbetsmarknadens parter behöver snarast få en modell med ”utbildningsjobb” på plats, där kortutbildade personer kan kombinera arbete med utbildning inom den reguljära vuxenutbildningen. Modellen med utbildningsjobb bör kompletteras med ett särskilt utbildningsspår för yngre nyanlända vuxna så som SKL (Sveriges Kommuner och landsting) har föreslagit.

2Trygga finansieringen av skola, vård och omsorg.

Staten måste en gång för alla ta på sig ansvaret för de kostnader som nu uppstår på grund av den demografiska utvecklingen. De resurser som regeringen hittills lovat kommunsektorn är otillräckliga för att upprätthålla kvaliteten i skolan, vården och omsorgen. LO-ekonomerna menar att det krävs tydliga långsiktiga besked. Det handlar om behov av tiotals miljarder i ökade kostnader varje år under överskådlig framtid. Ska staten ta sitt ansvar och finansiera de växande kostnaderna för välfärden? I så fall behöver detta löfte utställas klart och tydligt.

3Bred skattereform med en ny fastighetsskatt.

Sverige behöver en bred skattereform som stärker arbetslinjen och ökar rättvisan. En central komponent bör vara en fastighetsskatt. Avsaknaden av fastighetsskatt har bidragit till ökade bostadspriser, växande privat skuldsättning och ökad ekonomisk ojämlikhet. Att införa en fastighetsskatt skulle förbättra rörligheten på bostadsmarknaden och vara en betydande finansieringskälla till välfärden. En ny fastighetsskatt är den effektivaste reformen för att hantera problemen med hög skuldsättning och skenande bostadspriser. LO-ekonomernas beräkningar visar att en fastighetsskatt utformad proportionellt till taxeringsvärdet skulle vara fördelningspolitiskt mycket träffsäker. Den femtedelen i Sverige med högst ekonomisk standard skulle bära 43 procent av en ny fastighetsskatt.

LO-ekonomerna efterlyser en långsiktig ekonomisk politik. Det duger inte med fortsatt politiskt duttande i marginalen. Nu krävs modiga reformer.