Fråga facket Fråga facket

Slopa värnskatten och inför arvs- och gåvoskatten på nytt

LO och Saco överens. Det totala skatteuttaget har minskat kraftigt och kan nu inte sänkas ytterligare utan allvarliga konsekvenser. Skatten på arbete bör hållas nere, och värnskatten kan slopas – men momsen ska vara enhetlig på 25 procent och arvs- och gåvoskatten bör återinföras, skriver LO och Saco.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Dagens Nyheter 21 mars 2015

Sverige har inte råd med ett skatte­system som håller på att haverera och med ett fortsatt politiskt käbbel om skatterna. Vi vill därför att regeringen tillsätter en parlamentarisk utredning av skattesystemet. En bred parlamentarisk förankring skapar förutsättningar för långsiktigt hållbara spelregler som minskar osäkerheten i de beslut hushållen och företagen tar. Det gynnar i sin tur den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningen i Sverige. Vi är medvetna om att det politiska intresset för en sådan utredning är svalt. Vi vill därför gå före och visa att det trots att vi representerar delvis olika intressen, genom att ge och ta, går att få till stånd en samsyn om den huvudsakliga utformningen av skattesystemet. Vi anser att en översyn av skattesystemet bör ske utifrån följande utgångspunkter:

1 Det totala skatteuttaget har sänkts väsentligt i Sverige sedan början av 1990-talet under både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Vi ser inte att det är möjligt att sänka det totala skatteuttaget ytterligare utan stora nedskärningar i välfärden. Vi står nu inför flera olika utmaningar som i stället talar för att skatteuttaget kan behöva höjas något. Den demografiska utvecklingen med en ökande andel äldre och ett ökat offentligt investeringsbehov i infrastruktur i samband med en önskvärd ökad bostadsproduktion är två sådana utmaningar. Behov av ekonomiska förstärkningar till ekonomiskt svaga hushåll och ökade krav på försvaret till följd ett försämrat säkerhetspolitiskt läge är två andra.

2 Principerna bakom 1991 års stora skatte­reform är till stora delar fortfarande relevanta. Dessa principer innebar att momsen skulle vara densamma på all konsumtion, kapitalinkomstskatten skulle vara densamma på alla kapitalinkomster och den högsta marginalskatten uppgå till 50 procent.

3 Miljörelateringen av skattesystemet bör öka men med hänsyn tagen till att Sveriges internationella konkurrenskraft måste värnas.

Utifrån dessa centrala utgångspunkter ser vi följande förändringar framför oss när det gäller beskattningen av arbete, kapital respektive konsumtion.

Skatten på arbete. Sverige tillhör de länder i världen som har högst skatt på arbete. Skatten på arbete bör därför inte öka mer utan snarare sänkas. Sverige har också världens högsta marginalskatt. För att samhället ska hålla ihop är det samtidigt viktigt att vi har en generös inkomstomfördelning från hög- till låginkomsttagare. Principen från 1991 års skattereform om att den högsta marginalskatten bör uppgå till 50 procent är en rimlig kompromiss mellan detta behov och att marginalskatten inte får bli för hög. Detta innebär värnskatten slopas och att ytterligare höjningar av de kommunala inkomstskattesatserna bör undvikas. Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt bör också höjas i takt med löneutvecklingen i linje med den praxis som gällt så att inte andelen som betalar statlig skatt ökar trendmässigt över tiden.

En slopad värnskatt har i praktiken små effekter på inkomstfördelningen som helhet, men gynnar naturligtvis entydigt höginkomsttagare. Därför behöver en avskaffad värnskatt kombineras med andra åtgärder som förbättrar fördelningsprofilen. Höjningar av garantipensionerna och/eller bostadstillägget för pensionärer, underhållsstödet, barnbidraget alternativt flerbarnstillägget och taket i a-kassan är alla exempel på sådana reformer. De övriga skatteförändringar vi föreslår skapar utrymme att finansiera sådana åtgärder.

Skatten på konsumtion. En enhetlig moms på 25 procent bör införas på all konsumtion vilket enligt regeringens beräkningar kan öka skatteintäkterna med uppemot 60 miljarder kronor. Det innebär att momsen på bland annat livsmedel och restaurangtjänster höjs från nuvarande 12 procent till 25 procent. Mervärdesskatteutredningen visade 2006 att den nedsatta momsen på livsmedel inte är fördelningspolitiskt motiverad. Riktade resursförstärkningar till ekonomiskt svaga hushåll, i linje med förslagen ovan, är betydligt mer effektivt.

Beskattningen av konsumtion bör också göras mer miljörelaterad i syfte att nå Sveriges högt ställda miljö- och klimatmål samtidigt som intäkterna kan användas för att i stället sänka skatten på arbete. Därutöver bör en skatt på finansiella tjänster införas som kompenserar för att det inte går att ta ut moms på finansiella tjänster.

Skatten på kapital. Det är centralt för företagens investeringar och i förlängningen för sysselsättningen att Sverige har en internationellt konkurrenskraftig företagsbeskattning. Sänkt bolagsskatt har väsentligt förbättrat villkoren för företagandet i Sverige sedan 1991 års skatte­reform och har motiverats av globala skatte­konkurrensskäl. Sverige bör dock inte driva ytterligare sänkningar av bolagsskatten som bara riskerar bidra till ett ”race to the bottom”.

Vår bedömning är att det framöver inte kan vara prioriterat att sänka skatten på personliga kapitalinkomster. Inkomstspridningen har ökat kraftigt i Sverige under en längre tid och i stor utsträckning till följd av stigande kapitalinkomster. En sänkning av kapitalinkomstskatten skulle bidra till ytterligare inkomstskillnader och dessutom ytterligare öka skillnaden i beskattningen av kapital- och arbetsinkomster. En kraftigt ökande inkomstspridning till följd av stigande kapitalinkomster och en mycket skev förmögenhetsfördelning i många andra länder samt ökande informationsutbyte mellan länderna talar för att trycket att sänka kapitalinkomstskatterna i Sverige av globala skattekonkurrensskäl nu är betydligt mindre än tidigare. I stället bör skatten vara 30 procent på alla kapitalinkomster. Det innebär att alla de nedsättningar som skett sedan skattereformen måste tas bort. För att inte en höjning av kapitalvinstskatten vid försäljning av bostäder från nuvarande 22 till 30 procent ska bidra till inlåsningseffekter på bostadsmarknaden och en mindre rörlig arbetsmarknad bör den gamla möjligheten att få fullt uppskov med skatten vid bostadsbyte återinföras. Inom ramen för en enhetlig kapitalinkomstbeskattning bör även kombinationen av fastighetsskatt och ränteavdrag rimligtvis ses över.

Ett återinförande av arvs- och gåvoskatten bör också prövas. Sverige är ett av få länder som inte har någon arvsskatt. Det bör utredas om de problem den tidigare arvsskatten ansågs utgöra för generationsskiften i familjeägda företag och för efterlevande make/maka verkligen var så stora att de motiverade ett borttagande av skatten.

En parlamentarisk utredning bör snarast tillsättas med uppdrag att skissa på en skatte­reform utifrån ovanstående utgångspunkter. Ett sådant arbete handlar om att ge och ta. Vi är beredda att bidra på ett konstruktivt sätt i detta arbete.