Publicerad 11 juni 2012 på svt.se/debatt
Förtroendet för de fackligt knutna a-kassorna är rekordhögt. Långt högre än för välkända institutioner som försäkringskassan, skatteverket eller universitet och högskolor. Att då göra som arbetsgivarna inom Almega och vissa politiska partier föreslår, skrota a-kassorna och föra över verksamheten till försäkringskassan eller en ny myndighet vore mycket olyckligt. Problemet med arbetslöshetsförsäkringen är inte dess organisation. Organisationen är dess styrka!
I en ny undersökning som A-kassornas samorganisation, SO, presenterar i dag får a-kassorna genomgående bättre resultat än andra jämförbara institutioner. När alla faktorer – bland annat information, blanketter, tillgänglighet, personal och utbetalningar – vägs samman så svara 70 procent att de är nöjda med a-kassornas hantering. Motsvarande resultat för försäkringskassan är endast 53 procent.
Den moderatledda regeringsalliansen har sedan den tillträdde försvagat och försämrat arbetslöshetsförsäkringen på ett medvetet och strukturerat sätt. Försäkringen har inte bara blivit dyrare för medlemmarna, den erbjuder ett sämre skydd och omfattar väsentligt färre löntagare än tidigare. LO har räknat fram att endast 13 procent av löntagarna år 2012 kan räkna med att få 80 procent av sin tidigare lön i ersättning vid arbetslöshet.
Sammantaget har försämringarna lett till att ungefär 400 000 medlemmar har valt att lämna a-kassorna. Dessa löntagare står nu helt utan rätt till en inkomstrelaterad ersättning i händelse av arbetslöshet.
Den akuta medlemsflykten och det faktum att arbetslöshetsförsäkringen inte längre fungerar har tvingat regeringen att agera genom att tillsätta en omfattande utredning, den Parlamentariska socialförsäkringsutredningen, PFSU.
Utredningens direktiv är att se över hur arbetslöshetsförsäkringen kan göras obligatorisk och harmoniseras med sjukförsäkringen. Utöver detta ligger också att pröva alternativa organisationsformer.
Men trots de senaste årens försämringar har svenska folkets förtroende för de fackligt knutna a-kassorna inte rubbats. Hela 85 procent av de tillfrågade i SO:s undersökning tycker att systemet med fristående a-kassor är bra som det är och de vill inte se någon förändring.
Bara tio procent tycker att det vore bättre med en ny statlig myndighet som kunde förvalta arbetslöshetsförsäkringen. Och tre procent anser att Försäkringskassan kan ta över. De återstående två procenten förordar någon annan lösning.
Undersökningen bekräftar det LO redan visste, nämligen att fackligt knutna arbetslöshetskassor är effektiva genom att de har god kunskap om arbetsmarknaden och sina branscher. Det gör att det hos a-kassorna finns handläggare med stor kunskap om den del av arbetsmarknaden som de arbetslösa kommer ifrån, vilket ger en bra förutsättning för en korrekt bedömning av ärendet och en bra service till medlemmarna.
Förtroendet för arbetslöshetsförsäkringen bygger på att den som är arbetslös kan lita på att försäkringen är rättssäker och att ersättningen betalas ut i tid. SO:s undersökning visar att nöjdheten bland a-kassornas medlemmar stiger och närmar sig idealet för hur effektiv de arbetslösa förväntar sig att a-kassan ska vara. De fackligt knutna a-kassorna har dessutom en kostnadseffektiv administration och kan därför förvalta försäkringen väl.
Det vore därför mycket olyckligt om den parlamentariska socialförsäkringsutredningen kom fram till att slå sönder välfungerande effektiva a-kassor, som dessutom har högt förtroende.
Svagheten i arbetslöshetsförsäkringen ligger inte i vem som hanterar den utan i hur försäkringen är utformad. Vad som krävs är en förändring av villkoren så att den frivilliga försäkringen omfattar en klar majoritet av löntagarna.
Vägen dit är att se över villkoren för vad som krävs för att kvalificera sig till ersättning. Till att börja med behövs det ett mer generöst utformat arbetsvillkor, förbättrade villkor för den som är deltidsarbetslös och ett nytt studerandevillkor som överbryggar glappet mellan studier och arbete. Dessutom måste taket i arbetslöshetsförsäkringen höjas och en likvärdig medlemsavgift återinföras. Då får vi en fungerande arbetslöshetsförsäkring.
Ola Pettersson, LOs chefsekonom
Oscar Ernerot, ombudsman vid LOs enhet för ekonomisk politik och arbetsmarknad