Facket direkt facketdirekt.nu

Sverige behöver ett nytt budgetsystem

Finanspolitiken står inför större vägval än bara om överskottsmålet ska ersättas med ett balansmål. För att det ska bli tydligt vilka prioriteringar som är bäst för Sverige behöver statsbudgeten få också en balansräkning, anser Dan Andersson och Sebastian de Toro.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Publicerad i Dagens industri 24 maj 2016

Under de senaste dagarna har debatten om de offentliga finansernas skick blossat upp på nytt. Diskussionen har dock ett fundamentalt problem. Den utgår från att överskott i de offentliga finanserna är den viktigaste frågan för vår ekonomi. Vad resurserna används till och hur vårt samhälle utvecklas på lång sikt lyser med sin frånvaro.

I en ny rapport som publiceras i dag, ”Tillbaka till framtiden – hur en bättre redovisning av samhällets tillgångar och skulder kan höja Sveriges välstånd”, visar vi att dagens budget- och redovisningssystem är fel utformat för att ge politiker och allmänhet korrekt information om hur det går för svensk ekonomi på lång sikt. BNP kan utvecklas kraftigt under några år samtidigt som arbetskraften slits ut. Statsbudgeten kan gå med överskott samtidigt som vägnätet faller samman eller skolresultaten störtdyker.

I ekonomiska termer går det att uttrycka som att vi lägger allt för stor vikt vid det årliga flödet, bruttonationalprodukten, och vid det offentlig-finansiella kapitalet och för lite vikt av andra kapital, som humankapital och realkapital, trots att exempelvis Världsbanken har visat hur viktiga dessa är för vårt välstånd.

Sammantaget innebär det att den ekonomiska politiken premierar nuet på bekostnad av framtiden. Illa skötta offentliga finanser är nämligen inte den enda notan som dagens generation riskerar att belasta kommande generationer med. För lite investeringar i vägar och järnvägar, allvarlig miljöförstörelse eller ett sämre humankapital innebär också att vi vältrar över kostnader på framtida generationer.

För att bryta den här situationen och göra politiken mer långsiktig menar vi att det behöver genomföras två grundläggande förändringar i dagens budget- och redovisningssystem:

  • För det första: Staten bör upprätta en balansräkning där alla relevanta kapital bokförs. Det handlar om att staten bland annat ska bokföra humankapital vid sidan av offentlig-finansiellt kapital och realkapital.
  • För det andra: Den ekonomiska politiken bör ha som målsättning att maximera de olika kapitalen på lång sikt, och inte begränsa sig till att uppnå överskott eller balans i det offentlig-finansiella sparandet.

Att budget- och redovisningssystem i sig inte bara är en fråga om teknik, utan har betydelse för vilka beslut som fattas, har varit känt länge i beslutande kretsar. Dag Hammarskjöld, Gunnar Sträng och arkitekterna bakom dagens finanspolitiska ramverk gjorde alla förändringar i budgetsystemet för att uppnå sina mål. Men inget system är tänkt att vara för evigt.

I dagsläget sitter en parlamentarisk utredning under ledning av Folksams vd Jens Henriksson med uppdraget att se över dagens mål för det offentliga sparandet. I praktiken handlar diskussionen om vi ska ha ett överskottsmål eller byta till ett balansmål för den offentliga sektorn.

Det kan måhända behöva diskuteras men är i grunden en liten fråga. Lite som att välja mellan att äta ägget från den spetsiga eller trubbiga sidan. Utmaningarna för Sverige är större än så.

Vi menar att regering och opposition borde lägga ned den nuvarande utredningen och tillsätta en ny som får i uppgift att fundera igenom dagens budget- och redovisningssystem i grunden i enlighet med principerna i vår rapport.

Det är först när vi ställer olika investeringar, utgifter och skattesänkningar mot varandra på ett systematiskt sätt som vi förstår om dagens generation tar sitt ansvar för kommande generationer.

Dan Andersson, samhällsdebattör och före detta chefsekonom vid LO
Sebastian de Toro, LO-ekonom