Tal och artiklar

  • ”Vds årslön lika stor som en industriarbetares livstidslön”

    I dag presenteras den elfte rapporten i LOs serie om maktelitens inkomstutveckling. Rapporten speglar den svenska maktelitens inkomstutveckling från år 1950 fram till år 2010. Årets rapport har namnet ”Makteliten – kommer tillbaka”. Ett passande namn då maktelitens inkomster, efter en nedgång under finanskrisen, nu åter växer snabbare än industriarbetarnas löner. I genomsnitt har en medlem av makteliten inkomster motsvarande 17 gånger vad en industriarbetare har i lön. Om vi enbart tittar på den ekonomiska makteliten, toppchefer inom näringslivet, så hade denna grupp en inkomst motsvarande 46 industriarbetarlöner. I årets rapport görs också en särskild undersökning av ”mjuka bonusar”, så som bostadsförmåner och privat sjukvård, för toppchefer inom näringslivet.

  • Sverige behöver en mer aktiv jobbpolitik

    Utan tvekan är jobbfrågan avgörande för Sverige. Arbetslösheten är idag alarmerande hög. Regeringen gör för lite åt det och i den allmänna debatten pratar vi för lite om det. I Katrineholm som jag besöker idag är 901 personer öppet arbetslösa och 982 personer i program med aktivitetsstöd. Katrineholm har en arbetslöshet som är högre än genomsnittet i landet och här, liksom i landet i övrigt, behövs kraftfulla insatser för att Sverige återigen ska nå full sysselsättning.

  • Replik: Det är borgarnas fel – vi inom LO vill höja ersättningsnivåerna från a-kassan

    Nej, Anna Wästersved, det är inte facket, det är den borgerliga alliansregeringen som bestämt att du bara får 54 procent av lönen i ersättning från a-kassan. Vi inom LO har länge jobbat för att ersättningsnivåerna ska höjas. Vi tycker också att det är fel att det är dyrare att vara med i a-kassan om man löper hög risk för att bli arbetslös. På sikt tycker vi även att villkoren måste ändras så att fler får rätt till ersättning.

  • ”Onyanserad debatt om arbetstidsförkortning”

    Debatten om arbetstidsförkortning har börjat att pyra igen efter ungefär ett decennium av mer eller mindre monumental tystnad. Frågans aktualitet går i vågor och väcker alltid starka reaktioner, såväl bland dem som är mot förkortad arbetstid som bland dem som är för.

  • Verklighetsfrånvänt, Reinfeldt!

    Fredrik Reinfeldts utspel om att vi i framtiden bör jobba upp till 75 år är en verklighetsfrånvänd skrivbordsprodukt som helt uppenbart är framplockad av någon som inte har en aning om hur det ser ut på våra arbetsplatser idag. Medlemmarna i LO-kollektivet har ofta ett mer slitsamt arbete än många tjänstemän. Detta är också något som tydligt syns på pensionsåldern.

  • Regeringens fel att många lämnar a-kassan

    Inte ens var femte svensk orkar jobba till 65 En och en halv miljon svenskar står i dag utan arbetslöshetsförsäkring. Det är en tredjedel av den svenska arbetskraften. Regeringens enda strategi för att lösa problemet är att utreda frågan om en obligatorisk försäkring, något som kan låta bra men som inte förbättrar villkoren för det stora flertalet arbetslösa.

  • Det krävs fler och bättre jobb

    • INTE FÖRRÄN TIMANSTÄLLNINGEN BLIR EN FAST ANSTÄLLNING KAN LIVET BÖRJA PÅ RIKTIGT. Arbetsmiljö och arbetets innehåll upplevs som viktiga delar när unga människor uttrycker sina åsikter arbetslivet. Det skriver Lasse Thörn från LO och Peter Kennerfalk som betonar att arbetsgivarna måste kunna erbjuda kvalitet i arbetet.

  • Regeringens arbetslinje har fel byggstenar

    Svenskt Näringsliv skriver i SvD 29 januari om hur arbetsmarknadspolitiken brister. Vi delar tveklöst uppfattningen att arbetsmarknadspolitiken i nuläget är dåligt utformad. Men lösningen på arbetslösheten heter inte jobbskatteavdrag eller privatisering av Arbetsförmedlingen. Lösningen finns i bättre kvalitet, mer rustande och utbildande åtgärder i arbetsmarknadspolitiken.

  • ”Ny skattereform behövs med brett stöd i riksdagen”

    LO-rapport i dag. Sverige behöver en bred översyn av skattesystemet. Målsättningen bör vara att den under nästa mandatperiod leder till en skattereform med brett parlamentariskt stöd. En viktig del i arbetet är att bättre utnyttja den stabila skattebas som fastigheter utgör. En arvsskatt är också eftersträvansvärd ur ett rättviseperspektiv. Dessutom finns stort behov av att införa europeiska avgifter och skatter som stärker bankernas incitament att ha hög kapitaltäckning, skriver Ola Pettersson och Torbjörn Hållö.

  • Många frågetecken inför europakten

    EUs ledare har nu i flera års tid haft fullt upp. Miljoner arbetslösa européer utgör fortsatt miljoner anledningar att hitta bra verktyg för att få utvecklingen på rätt spår igen. Tillväxten måste få grogrund. EUs medlemsstater har bättre förutsättningar att lägga den grunden genom gemensamma lösningar, än enskilda stater var för sig.

  • Orimliga regler banar väg för ohelig koalition

    Orimliga regler i sjuk-och arbetslöshetsförsäkringen bäddar för en proteststorm som förenar det kristna kärleksbudskapet med arbetar-och fackföreningsrörelsens solidaritetstanke menar Kjell Rautio, välfärdsutredare vid LO.

  • Högre löner gynnar jobben

    Västsverige har drabbats av ett hårt slag i och med att Saab läggs ned. Arbetslösheten i Västra Götaland är redan hög, tredje kvartalet år 2011 var 6,5 procent arbetslösa. I Konjunkturinstitutets prognos härom veckan pekade man på en svagare tillväxt i Sverige än tidigare år. Nästa år beräknas BNP tillväxten endast till 0,6 procent och arbetslösheten beräknas bli 7,8 procent.

  • Sluten kontanthantering minskar rånen i butikerna

    Julhelgen är en viktig tid för handeln och det är sällan som butikernas kassor är så välfyllda som nu under jul- och nyårshelgerna. Men den stora mängden kontanter lockar också till sig rånare. Trots att problemet uppmärksammats mycket på senare år genomförs dagligen mellan två och tre butiksrån, året om. Det är givetvis fullständigt oacceptabelt, särskilt när vi vet att det faktiskt går att göra något åt. Det som krävs är därför tvingande lagregler om säker kontanthantering i butiker och bensinstationer.

  • Det räcker inte med praktik – den ska vara meningsfull också

    Praktik är regeringens senaste satsning för arbetslösa ungdomar . Problembeskrivningen är högst relevant. Det är framförallt unga utan avklarade gymnasiestudier som har det tufft på arbetsmarknaden. I Svd läser vi att deras utsatta situation framöver ska bearbetas med fler praktikplatser.

  • Lönebidrag är bättre än statlig praktik

  • Det handlar om lön eller aktieutdelningar

    På DN-debatt (5/12-11) ger Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv, uttryck för sin uppfattning att fackens lönekrav saknar ekonomisk rimlighet. Det är ingen ovanlig uppfattning från vare sig honom eller den organisation han företräder. Sådana åsikter är snarast legio bland direktörer. Mer häpnadsväckande är påståendet att facken varken bryr sig om förutsättningarna för industrin eller Sveriges ekonomi. Låt oss först göra klart att det är fackens medlemmar som förlorar mest på arbetslösheten. Det är våra medlemmar som vid arbetslöshet är hänvisade till den urholkade a-kassa som ger en avsevärt försämrat inkomst. Är det något som facken värnar så är det full sysselsättning. Men detta kan inte tas till intäkt för att facket ska acceptera vilka lönebud som helst från arbetsgivarna.

  • Lyssna inte på nobelpristagaren

    Idag, den 10 december, tar Thomas Sargent emot Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. I en intervju i SVT i veckan betonade han att det är viktigt med låg ersättning vid arbetslöshet för att motivera den som är arbetslös att söka annat arbete med lägre lön, istället för att fortsätta vara arbetslös. Finansminister Anders Borg, som fick kommentera intervjun tog tillfället i akt att framhålla regeringens politik. Enligt honom utgör Sargents forskning en varning för dem som vill höja arbetslöshetsersättningen. Det är uppenbart vem han avser. Inte minst LO har länge krävt att arbetslöshetsersättningen måste förbättras. Ersättningen höjdes senast för nästan 10 år sedan och ersättningen är sedan dess högst 680 kronor per dag, eller 14 960 kronor i månaden före skatt. Det är bara 12-13 procent av löntagarna som kan få 80 procent av sin tidigare inkomst i ersättning. För den som fick socialbidrag 2010 berodde det i 38 procent av fallen på arbetslöshet.

  • När vi hjälps åt får alla det bättre

    LO:s avtalssekreterare förklarar varför han är nöjd med det nya försäkrings­avtalet. LO och Svenskt Näringsliv har förhandlat fram ett nytt preliminärt försäkringsavtal som godkändes av LO:s styrelse måndagen den 28 november. Avtalet är det första som sluts i avtalsrörelsen och en stor facklig framgång. Bland annat innehåller överenskommelsen 100 procent av lönen från första dagen vid arbetsskada, höjd kompensation vid sjukersättning och bättre pensionsvillkor för gravida.

  • Regeringens tur att ta ansvar för arbetsmarknadspolitiken

    Finansminister Anders Borg och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström talar gärna om hur bra den svenska modellen fungerar och att de tillsammans med parterna vill bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt.

  • Obligatorisk a-kassa ger falsk trygghet

    "Man får stöd och hjälp av sina föräldrar, sin partner eller på annat sätt. Sist och slutligen finns det andra trygghetssystem som fångar upp människor" sa Fredrik Reinfeldt i en intervju i Svenska Dagbladet för en tid sedan. Med det syftade han på att den som förlorar jobbet idag kan tvingas låna pengar av anhöriga eftersom arbetslöshetsförsäkringen allt mer sällan innebär ekonomisk trygghet vid arbetslöshet.

Sida 33 av 451...30313233343536...45