LO fakta - alla fakta

Nya siffror visar att nästan fyra av tio LO-medlemmar – 38 procent – inte har tillgång till någon daglig tidning i bostaden (inte heller kvällstidning eller varannandagstidning). Av alla anställda är det drygt tre av tio, 31 procent, som inte har tillgång till någon daglig tidning. I absoluta tal innebär det nästan 1,2 miljoner anställda. Antalet personer som lever i dessa familjer är självfallet ännu fler. Andelen LO-medlemmar utan daglig tidning var 10 procent år 1968, 19 procent i början av 80-talet, 23 procent i början av 90-talet, 35 procent i början av 2000-talet och 38 procent idag. Också bland TCOs och SACOs medlemmar har andelen utan daglig tidning ökat starkt. För gruppen anställda som helhet har andelen som inte har tillgång till daglig tidning i bostaden ungefär fördubblats under en period av 25 år – från 16 procent åren 1980/81 till 31 procent år 2005.

LO har gjort en ny studie av den fackliga organisationsgraden utifrån ett integrations-perspektiv. Denna visar något uppseendeväckande att rankinglistan efter facklig organisationsgrad toppas av utlandsfödda kvinnliga arbetare (drygt 84 procent), följda av svenskfödda kvinnliga arbetare och svenskfödda kvinnliga tjänstemän (knappt 83 procent). En liten bit längre ner, med en facklig organisationsgrad på 77-79 procent, återfinner vi utlandsfödda kvinnliga tjänstemän, svenskfödda manliga arbetare och utlandsfödda manliga arbetare. Lägst facklig organisationsgrad har svenskfödda manliga tjänstemän (74 procent) och utlandsfödda manliga tjänstemän (72 procent).

De flesta skrifterna om internationaliseringen följer ett gemensamt mönster. De tar avstamp i ett besök som författarna gjort i Kina men oftast också Indien. Författarna beskriver den fantastiska utvecklingen i dessa länder och de problem som Sverige därigenom står inför. Få av dessa moderna ”upptäcksresanden” ägnar dock särskilt mycket möda åt att studera den påverkan internationaliseringen faktiskt haft på Sverige.

Drygt var fjärde LO-medlem, 27 procent, hade varken tillgång till fritidshus eller har gjort någon semesterresa under föregående år. Det visar nya analyser som LO-utredaren Sven Nelander gjort avseende LO-medlemmarnas semestervanor.

- För makteliten i företagen är det oftast enskilda avtal som gäller och lönerna sätts i praktiken av en liten grupp som trissar upp löner och andra villkor mot allt mer orimliga nivåer. Våra undersökningar visar att näringslivets toppar på drygt 20 år mer än tredubblat sitt redan stora försprång till en genomsnittlig industriarbetarlön. Detta leder till stora risker för lönebildningen. Det konstaterar LOs förste vice ordförande Erland Olauson med anledning av LOs nya rapport Makteliten litar på sig själv, i serien om maktelitens löner.

Tillgången till dator i hemmet och användningen av Internet har ökat dramatiskt bland LOs medlemmar. LOs rapport Dator, jämlikhet och könsroller visar på att både jämlikheten och jämställdheten ökat under perioden 1998 till 2005. Ökningen är större bland arbetare än bland tjänstemän och större bland kvinnor än bland män. Även de något äldre vill i ökande grad ta till sig och utnyttja den nya informationstekniken. I en internationell jämförelse visas att Sverige, tillsammans med Nederländerna, Luxenburg och Danmark, utgör den grupp av länder inom EU där tillgången till Internet är allra högst.

Andelen män som aldrig läser böcker ökade kraftigt under tjugoårsperioden 1982 till 2003. Goda tecken visar på att den trenden kanske har brutits. Det framkommer i en ny rapport från LO där en uppföljning gjorts över bokläsandet under perioden 2003 till 2005.

Lön och löneutveckling för industriarbetare i 31 olika länder år 2000-2004

I den offentliga debatten om migration förekommer ofta felaktiga påståenden om hur samhällsekonomin påverkas av rörlighet på arbetsmarknaden. Felaktiga påståenden hörs även ofta gällande fackets syn på att arbetstagare rör sig över nationsgränserna. Förutom att analysera ämnet arbetskraftsinvandring, vill därför LO också ta tillfället att avliva en och annan myt som florerar i samband med denna diskussion.

Ukraina, Vietnam, Ryssland - tre arenor för fackligt engagemang I Ukraina kämpar Tamara Ivanova-Butovitjs för kvinnors rätt att behålla jobbet när de blir gravida. I Vietnam utbildar IF Metall vietnamesiska fackföreningar när de nu för första gången ska förhandla med en privat arbetsgivare. I Ryssland är ett vanligt problem för facket att internationella företag som etablerar sig motarbetar att de anställda organiserar sig fackligt. Tre platser, tre länder, tre olika former av fackligt arbete, men det är ändå samma kamp och samma mål. Internationellt samarbete är grund för allt fackligt arbete. Globaliseringen har ändrat förutsättningarna men grunddragen i löntagarnas kamp är desamma som i alla tider: Facklig organisering. Kamp för kollektivavtal. Internationellt fackligt samarbete. Solidaritet över gränserna. Den här bilagan berättar om några exempel på fackets kamp runt om i världen.

Hur kommer det sig att personer med utländsk bakgrund har lägre lön, lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än de med svensk bakgrund? Varför finns dessa skillnader oavsett individernas utbildningsnivå? Varför försvinner inte skillnaderna efter ett antal år på den svenska arbetsmarknaden? I studien ”Måste alla heta som Svensson?” används ett helt nytt angreppssätt för att belysa dessa frågor. Kan det vara så att efternamnet har betydelse på den svenska arbetsmarknaden? Syftet med studien, som är ett samarbetsprojekt mellan Nationalekonomiska institutionen på Stockholms universitet, Integrationsverket och LO, är att undersöka om situationen på arbetsmarknaden förändras för utrikes födda personer som bytt efternamn i jämförelse med utrikes födda som inte gjort det.

Sedan mitten av 1990-talet har de nominella löneökningarna i Sverige etablerats på en nivå som överensstämmer med de viktigaste konkurrent­länderna i Europa. Samtidigt har Sverige haft en klart högre tillväxt än konkurrenterna i det övriga EU-området. Därför menar LO-ekonomerna att den rådande Europanormen inte är tillräcklig som rättesnöre för den svenska lönebildningen, utan måste kompletteras med en biregel.

LO-rapporten ”Är det tryggare på andra sidan sundet?” tar upp ämnet flexicurity i Danmark. Flexicurity är en sammanslagning av de engelska orden flexibility och security. Ordet flexicurity signalerar att flexibilitet och trygghet inte behöver vara varandras motsatser för att nå god ekonomisk utveckling och hög sysselsättning. Synsättet står emot bilden att flexibiliteten i regelverken ensidigt måste öka för löntagarna för att arbetslöshet ska kunna bekämpas.

Denna rapport behandlar teknikens och internationaliseringens påverkan på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsmarknadens struktur förändras ständigt, vilket innebär att det hela tiden skapas och försvinner jobb. Att arbetsmarknaden omvandlas är inget nytt men frågan många ställer sig om den omvandlingen som sker idag är annorlunda jämfört med tidigare. Många har menat att strukturomvandlingstakten ökat eller att det är en ny form av strukturomvandling, där det försvinner men inte skapas några nya jobb.

LO ekonomerna presenterar en rapport om den borgerliga alliansens förslag till jobbavdrag, förändringar i pensionssystemet samt åtgärder för att förmå äldre att stanna kvar längre i arbetslivet. LO-ekonomerna har räknat på kostnaderna för dessa förslag samt vilka effekter de skulle få för sysselsättningen. Detta redovisas i rapporten ”Vem ska arbeta mer? Hur tänker alliansen”.

Det är för få ungdomar som söker till de yrkesförberedande programmen. På dessa program är det dessutom många som lämnar skolan utan godkända betyg. Ungdomar som väljer yrkesförberedande program är i väldigt stor utsträckning inriktade på att få ett jobb i linje med sin utbildning. Samstämmigheten är dock liten mellan dimensionering av program och den arbetsmarknad som programmen riktar sig mot.

Lön för anställda efter födelseland år 2003.

Moderaterna tycker att a-kassan är för bra. Vad tycker du? Hur låter argumenten för en hög a-kassa?!? Foldern "Är-kassan för bra?" sätter arbetslöshetskassan i ett sammanhang, i en modell. Den svenska välfärdsmodellen med kollektivavtal, hög organisationsgrad samt koppling mellan fack och a-kassa. Vi berättar varför facket är bäst på att driva a-kassor och visar att arbetslöshetskassan är för dig som har arbete. Argumenten ges i en illustrerad folder på sex A4-sidor i färg. Målgrupp är förtroendevalda och anställda i fackföreningsrörelsen. Foldern lämpar sig även för att delas till medlemmarna i facket.

En av fackföreningsrörelsens främsta uppgifter är att med stor uppmärksamhet följa den tekniska utvecklinen med målsättningen att förhindra skadeverkningar på människa och miljö. Ny kunskap visar att symptom som astma och allergier har sin förklaring i en exponering för isocyanater på arbetsplatsen. Bristfälliga mätmetoder har dock hittills dolt sambandet mellan ohälsan och arbetet. Denna skrift redovisar de fackliga kraven på åtgärder för att med nuvarande kunskaper minska riskerna för arbetstagarna.

Boken ”Åter till arbetet” är inte en bok vilken som helst utan ett centralt policydokument som innehåller LOs och förbundens gemensamma fackliga riktlinjer. Boken har tagits fram av LOs Rehabiliteringsgrupp, där åtta av LO-förbunden är representerade. I boken beskrivs hur vi i facket ska arbeta med förebyggande, anpassning och rehabilitering på arbetsplatsen. Här finns en powerpointpresentation som stöd för fackligt arbete om frågor kring arbetsmiljö.